Augustimånen >> Sagt om... >> Virtuellt

Först i mål vinner

Text Jonas Ekblad

Är det rättvist att de stora båtarna i en distanskappsegling går i mål på halva tiden jämfört med mindre båtar. Nej, tyckte arrangörerna för Augustimånen. Med LYS-regeln som utgångspunkt skapades ett nytt system med virtuella rundningsmärken. Resultat: den som får målskottet vinner.

kappseglingen Augustimånen provade man i år en annorlunda banläggning och ett annat utnyttjande av LYS-regeln. Detta för att det tidigare varit problem med att de snabbaste båtarna ibland har gått i mål redan under lördagskvällen medan de långsammaste inte kommit i mål förrän långt in på söndag förmiddag. Det har varit tråkigt att inte kunna ses till frukosten på söndagsmorgonen och det har varit orättvist att de långsamma båtarnas besättningar har fått tillbringa mycket mer tid till sjöss. De har fått en mer krävande segling och drabbats av en extra natt med avtagande vind.

Kappseglingen Augustimånen är landets och förmodligen världens navigatoriskt mest krävande kappsegling. Start sker på fredagskvällen vid Djuröbron intill Bullandö Marina. Målgång brukar bli under morgontimmarna påföljande söndag. Under den mellanliggande tiden hinner man segla en bana som är 140 - 170 M lång. I år seglades Augustimånen för trettonde året i följd. Många av deltagarna är mycket avancerade kappseglare som har åtskilliga Gotland Runt, SM och annat bakom sig. De tycker att Augustimånen är tävlingsårets höjdpunkt. Mycket därför att den bjuder på speciella navigatoriska utmaningar såsom kryss i mörker utanför de fyrbelysta lederna. Under årens lopp har olika experiment gjorts för att göra seglingen extra intressant. Ett år ingick till exempel ett moment med en man-över-bordövning. I år provade man en annorlunda banläggning och ett annorlunda utnyttjande av lys. Tidigare har det varit problem med att de snabbaste båtarna ibland har gått i mål redan under lördagskvällen medan de långsammaste inte kommit i mål förrän långt in på söndag förmiddag. Det har varit tråkigt att inte kunna ses till frukosten på söndagsmorgonen och det har varit orättvist att de långsamma båtarnas besättningar har fått tillbringa mycket mer tid till sjöss. De har fått en mer krävande segling och drabbats av en extra natt med avtagande vind. Augustimåneseglarna satte upp ett antal kriterier för hur de ville ha seglingen:

Alla båtar ska starta så samlat som praktiskt möjligt. Ingen vill starta sent.

Alla båtar ska gå i mål så samlat som möjligt. Seglingen ska ta ungefär 34 timmar. Ingen vill harva i stiltje då de andra äter frukost i Bullandö.

Först i mål vinner ska vara en målsättning. LYS ska vara basen för alla beräkningar.

För att åstadkomma detta gjorde man så att alla båtarna startade inom loppet av 40 minuter. I stället för att alla seglade på en gemensam bana var idén att alla skulle segla banan på ungefär samma tid. De snabbare båtarna fick segla en längre bana än de långsammare. Banförlängningen byggde på att båtarna fick ge sig ut på extra "öglor" vid ett par rundningsmärken. Öglornas längd avgjordes av båtarnas lystal. Eftersom det inte gick att ha ett rundningsmärke för varje båt fick seglarna själva hålla reda på vilken ögledistans de skulle segla och runda en punkt med hjälp av god navigering dvs GPS och andra hjälpmedel. I den här kappseglingen deltar bara gentlemän som aldrig skulle komma på tanken att fuska när de rundar en "virutell" position ute på en fjärd. Systemet visade sig fungera mycket bra. Fältet hölls ihop väl. Och med en ögla lagd i början av seglingen och en i slutet kom båtarna i mål mycket väl samlade. En förutsättning för att detta skulle fungera var att banläggarna meddelade längden på andra öglan, via radiotelefon, först mot slutet av tävlingen när man sett hur snabbt seglingen gått och visste hur vädret utvecklat sig. Det är sällan prognoserna stämmer så bra att man kan lägga en hel bana mer än 34 timmar i förväg. Augutstimåneseglarna var mycket nöjda med den här grundidén. En av dem, segelmakaren Peder Cederschiöld har listat ut att om man skulle göra på samma liknande sätt i exempelvis Gotland Runt skulle de största och snabbaste båtarna få lov att segla banan ungefär tre varv. "Det vore väl rättvist", säger Peder. "Nu hinner de snabbaste runt på ett och ett halvt dygn. På den tiden behöver man ju inte ens sova. De mindre båtarna blir mycket mer exponerade för trötthet, väderväxlingar, fyra extra bleken och dessutom har de en mindre besättning."

Ur På Kryss Till Rors nr 1, 1999

Online | Aktuellt | Tidigare resultat | Sagt om... | Kontakt | Innehåll

Augustimånen