|
Tack för ett trevligt mail!
Eftersom jag har dåliga erfarenheter av månens diskussionsforum skriver
jag i stället i denna mailinglista. Hoppas styrelsen ursäktar?
Först vill jag tacka alla inblandade funktionärer för allt jobb ni lagt
ner för att seglingen ska kunna genomföras på bästa sätt. I synnerhet
vill jag tacka Johan Skåntorp, som verkar vara i ständigt arbete, dag
som natt. Jag tänkte på det vid skepparmötet när vi alla kunde
konstatera att punktlistan var senast uppdaterad vid 4-tiden morgonen.
Jag tänkte på det igen på lördagseftermiddagen när vinden sakta dog ut
och det började luta åt att korta banan. Detta var ju strax efter att
rätt kolumn för ögla B just hade beräknats och meddelats.
Jag tänkte på det ytterligare en gång när jag på väg till frukosten
såg
Johan med raska steg gå mot anslagstavlan med några nyligen utskrivna
papper i handen. Resultaten förstås. Hur mycket jobb hade han lagt ned
på detta medan vi andra sov?
Jag tänkte på det för fjärde gången vid frukosten, när jag (och alla vi
andra) kunde notera hur Johan nästan somnade där han satt.
Och jag ångrar att jag inte fullföljde min tanke då, att föreslå en
applåd för det jobb Johan lagt ner, såväl före som under och efter
seglingen! Nu får det i stället bli en virtuell, elektronisk applåd. Hör
ni hur det klapprar på på mitt (och alla andras?) tangentbord? Heder och
tack, Johan! Ditt jobb är för mig en stor del av glädjen med att segla
Augustimånen! Hemsidan, de snabba beskeden under seglingens gång. För
att inte tala om den fantastiska statistiken efter seglingen. Den som
gör det möjligt för alla deltagare att utvärdera sin egen insats etapp
för etapp, i förhållande både till andra deltagare men också till sin
egen båts teoretiska möjligheter att prestera.
Jag skulle vilja påstå att denna detaljerade resultatredovisning är unik
i kappseglingssammanhang, möjligtvis med undantag för Volvo Ocean Race,
där man ju också har bra koll på alla deltagare och delsträckor... En
hedersam jämförelse, håll med om det!
Och så vill jag upprepa vad jag sa vid frukosten. Det som de tuffaste
långfärdskridskoåkarna brukar kalla "intressanta isar" är ju isar
som
vanliga åkare inte kliver ut på därför att de är för svåra att åka på.
För tunn is, för mycket vindbrunnar och råkar, för stor risk att
"plurra".
Årets Augustimåne hade enligt min uppfattning en fantastiskt
"intressant" bana! Det var ju fullständigt lysande att lägga inte
mindre
än tre rundningspunkter inne i Nassa! Och att utse en av dem till
utgångspunkt för ögla A dessutom! Det gav en närvarokänsla som inte var
av denna världen! Både horisontellt och vertikalt, om jag säger så. Och
jag är INTE ironisk.
Adrenalinet låg sannerligen på topp! Såväl i sittbrunn som nere vid
navigationsbordet, där navigatören (jag själv) bara kunde avlyssna
besättningens kommentarer, som inte var olika det som sägs vid
rundningen i fullt dagsljus på en vanlig bankappsegling...
Att jag därvid underskattade avståndet till den 2-meterskurva vi hade
framför stäven i min ambition att vi på nästa bog skulle nå över några
bränningar, är väl därför begripligt? Särskilt som det var minst 20 cm
lågvatten, dvs kurvan betydde i själva verket 1.80 (och Sambal sticker
1.70)...! Fast det insåg jag ju inte förrän efteråt, när kontakten med
bottnen var ett faktum.
Efter denna hyllning till Augustimånen, till vädret denna augustimånad,
till Lasse Granaths oslagbara sjökort och till att USA tog bort
felvisningen i GPS-systemet, vill jag bara ställa en fråga.
Var det någon båt som gick mellan Hjortronkobben och Halsskär på
vägen till Ut-fredel? Kanske Z31? Vi funderade länge på denna väg men
kom fram till att risken för vindlä och kryss var för stor och valde
därför, som de flesta, att gå norr om Halsskär och därefter tillbaka
söderut för att runda Fladkobben. Detta var ju en väldig omväg eftersom
vinden var så svag och det blev några slag för att komma runt. Efteråt
undrar man ju om vi kanske skulle försökt ta genvägen i alla fall...?
Tja, det var väl allt för den här gången. Vi hörs och ses!
/anders
Sambal, i grund och botten | 
